Lunchrasten – den lugnaste stunden på dagen!

Hallå där! Jag har i de två tidigare inläggen beskrivit min morgonrutin och de första arbetstimmarna i studion, och nu tagit mig fram till när det är dags att äta lunch, ungefär vid halv två. Och det här är egentligen den enda stunden på dagen då jag ibland har något socialt utbyte med en annan människa – förutom min partner som jag träffar mycket på kvällarna. För lunch äter jag alltid ute! Jag går upp ur studion vid halv två som sagt, och så duschar jag och gör mig i ordning och promenerar till någon närliggande restaurang.

7766385448_b7f182cc97_b

Antingen äter jag själv, eller så har jag bokat upp ett lunchsällskap. Just det gör jag faktiskt väldigt ofta – alla mina affärskontakter och sammanträden rörande utställningar och försäljningar sker via lunchmöten, jag tycker helt enkelt att det är det smidigaste sättet att sköta sådant, så att det ska ta så lite tid som möjligt från själva skapandet för mig. För det är ju trots allt det jag livnär mig på, och det är dessutom det jag älskar att göra allra mest här i världen.

Jag tar alltid en riktigt lång och ordentlig lunchrast, ofta mer än två timmar till och med, och sitter och njuter av maten länge och väl, och äter dessutom nästan alltid dessert till kaffet. Det är som sagt viktigt för mig att få i mig mycket energi för mitt arbete. Och så tycker jag ju om att äta också, förstås!

Med åren har jag varit tvungen att unna mig allt längre raster, av den enkla anledningen att kroppen helt enkelt inte orkar med att hålla samma tempo längre. Det är tungt arbete jag ägnar mig åt, och om jag förut kunde stå i smedjan i tolv timmar utan problem så är jag nästan nere på hälften vid det här laget.